Min tid på SSO

Jag började spela SSO i februari 2014. Jag upptäckte spelet via en artikel eller ett reportage (kommer inte ihåg vilket) om en kvinna som var anställd för att spela SSO hela dagarna och upptäcka buggar i spelet. Jag blev nyfiken och skapade ett konto, och från första dagen var jag fast. Sedan dess har jag varit Savannah Wolfborn på servern Marsmallow Cloud.

Jag spelade snabbt igenom alla gratisuppdrag, men kunde inte nöja mig med det. Jag var bara tvungen att fortsätta spela, så jag köpte mig ett tillfälligt Star Rider-medlemskap på ca 2 veckor (har jag för mig). När det medlemskapet var slut så köpte jag genast ett halvårs medlemskap. Jag kunde bara inte sluta spela.

Från det att jag blev medlem så spelade jag i stort sett dagligen, och slutade nästan inte spela för dagen förrän jag kom till uppdrag som krävde övernattning. Efter ca 3 månader hade jag således spelar klart alla då tillgängliga berättelseuppdrag, och hade bara dagliga uppdrag och sysslor kvar, samt rykte kvar att förbättra med några av faktionerna. Efter det lugnade jag ner mig något, men fortsatte ändå att spela dagligen främst för att få ihop Jorvikshilling till nya kläder och utrustning.

Min första häst var en vacker, silversvart valack som fick heta Silverwarrior, och strax efter honom köpte jag min första ponny, som jag tyvärr inte kommer ihåg vad den döptes till mer än att andra halvan var warrior. Han såldes dock en tid senare eftersom jag tyckte att han var för långsam.

Min andra, stora häst blev den gulbruna andalusiern Dragonwarrior, tätt följd av den schabraktigrerade, frisiska sporthästen Thunderwarrior. När tinkrarna kom ut köpte jag en brunskäckig en som jag inte heller kommer ihåg namnet på, men som jag sedan också sålde eftersom jag inte tyckte om färgen. Då var de två skäckarna de enda tinkrar som det fanns att välja på, och eftersom jag redan hade en svartvit häst så ville jag inte köpa den svartvita skäcken, även om jag tyckte att den var finare.

Nästa häst blev en ny ponny, som införskaffades i samband med att Ponnychampionatet öppnade. Det blev en liten palomino som fick namnet Miniwarrior. Efter honom införskaffades palominotinkern Starwarrior, åtföljd av den ljusbruna nordsvensken Northwarrior. Den sista häst som införskaffades blev en vacker, svart frieser, men med honom bröt jag mönstret och döpte honom till Darkknight. Darkknight blev snabbt min favorithäst och det är honom jag rider på mest, men det händer att jag tar med någon av de andra på en tur då och då.

Introvert som jag är så gjorde jag inga direkta försök att få kontakt med övriga spelare i början. Visst, jag fick många vänförfrågningar, men de "vännerna" var i typ 19 fall av 20 bara namn på min vänlista och inga jag varken umgicks eller pratade med mer än kanske under första mötet. Efter ett tag slutade jag att acceptera vänförfrågningar nästan helt, såvida inte de kom från någon jag VISSTE att jag skulle prata med och/eller umgås med regelbundet. Jag är helt enkelt inte intresserad av att vara bara ett namn på någons vänlista.

Jag blev även inbjuden till flera klubbar, men i början ville jag inte direkt gå med i någon. Vad jag kan minnas så var min första klubb min egen: Clay Dragons Fellowship. Jag var den enda som var medlem, men efter ett tag upplöste jag klubben. Efter det var jag tillfälligt med i två andra klubbar som jag inte minns namnet på. Den ena var ganska tråkig med nästan inga aktiviteter, vill jag minnas, och den andra var väldigt oorganiserad. Det fanns inga schemalagda aktiviteter, och klubbägaren kunde rätt som det var säga i chatten "nu är det snart klubbmöte", bara för att svara "jag vet inte" om någon frågade efter exakt tid, så då fick man vänta på att tid och plats skulle anges, och "snart" kunde vara allt från några minuter till flera timmar.

Jag föreslog till klubbägaren att hon kunde bestämma tid och plats för mötena i förväg och breva det till alla medlemmar så att fler skulle komma på mötena, men hon ville inte göra det eftersom det sällan var många medlemmar online samtidigt, trots att en spelare inte behöver vara online för att få brev. Jag försökte förklara detta, men hon verkade inte förstå vad jag menade. Hur som helst så tröttnade jag ganska snart på röran och lämnade klubben. Jag bestämde mig för att inte gå med i fler klubbar och skapade således min andra, egna klubb: Nilmer's Dragons.

Jag startade Nimler's Dragons först och främst för att slippa alla konstanta inbjudningar som klubblösa får. Så småningom tänkte jag börja bjuda in folk, men eftersom jag då hade fullt upp med skolan (pluggar till sjuksköterska på högskolan för närvarande) så fick det vänta, och sen blev det bara inte av. Jag var ganska nöjd med att vara ensam i ND, även om det blev lite tråkigt efter ett tag. Jag saknade folk att umgås med, men i höstas såg jag någon annonsera om klubben Alpha Kings, som var främst för äldre spelare. Jag blev nyfiken och gick in på klubbens hemsida. När jag läst om det så tyckte jag att det verkade vara en bra klubb, så jag upplöste ND och ansökte. Redan inom ett par dagar fick jag svar, och jag har varit en stolt medlem av AK sedan dess. ND återskapade jag dock när jag skapade ett andra konto för att spela igenom den första biten av spelet igen. Det kontot och den klubben finns nu på Server 1.

För närvarande spenderar jag min tid i spelet genom att göra dagliga uppdrag, sysslor och umgås med övriga medlemmar i AK, vilken är den bästa klubb man kan önska sig i min mening. Medlemmarna är snälla och välkomnande, klubbeventen är roliga, och även om klubben har flera regler man måste förhålla sig till så sätter den inte orimligt höga krav. Framför allt är klubben välorganiserad, vilket verkligen passar mig. Den är även öppen och tolerant mot alla, och det råder nolltolerans mot diskriminering och rasism av alla slag.

Just nu väntar jag även med spänning på vad Den gömda dinosauriens dal har att erbjuda, samt vad det kan vara för ny ras som ska komma ut. Troligtvis blir det fjording, för den verkar vara den mest efterfrågade, i alla fall på FB. Får se om jag köper den, dock. Med undantag för ponnyn så har jag inte en enda häst som har en sammanlagd färdighetsbonus mindre än 7, och så vill jag att det ska förbli. Kanske att jag går ner till 6, för det finns några raser jag funderar på att köpa med totalt 6 i bonus, bland annat Akhal-Teke eller Morgan, men vi får se. Just nu har jag inte direkt råd att köpa en ny häst i vilket fall, och jag vill heller inte ha för många. :P



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0